The Saints
Imperious delirium
cd 2006 Cadiz Records

Med ett melodiöst och punkigt retrosound låter Bailey och hans änglar mer harmoniska och nyskapande än på år och dagar. Öppningen med ”Drunk In Babylon” och sin snygga gitarrslinga insmygd i något som kunde ha varit en larmig punksingel våren -77 får mina händer att fingra på volymknappen, upp upp upp! Visst är det Bailey som den gudabegåvade låtskrivare han är som ligger bakom samtliga låtar på skivan men tillsammans med Caspar Wijnberg och Peter Wikinson råder det ingen tvekan om att The Saints numera är ett band i ordets rätta bemärkelse. Jag pratade med Bailey i telefon direkt efter det att han kommit hem från Lonodon och slutmixen av skivan, han ville inte avslöja för mycket, men sa att ”du kommer att gilla det nya soundet, vänta tills du hör skivan”. Nu vet jag vad han menade! Även om jag gillar de punkiga ”Trocadero”, ”Je Fuckin’ T’Aime”, ”Drowning” och ”Enough Is Never Enough” så får den The Saints anno åttiotalet doftande låten ”So Close” mig att påminnas om bandets storhetstid. ”So close” är förmodligen något av det bästa Bailey skrivit sedan hitsingeln ”Just like firewood”, förvisso håller jag hyllningen till en av hans bästa vänner i ”Playboy of the westernworld” från ”Everybody knows the monkey” som en av de bästa låtar Bailey gjort, undrar om vår höjdhoppsmästare P. Sjöberg håller med? Har alltid varit svag för låtar där Baileys röst får dominera som i den lugna och vackra ”Other Side Of The World”. samt den avslutande ”War Of Independence”. The Saints och ”Imperious delirium” är ett måste för alla gamla och nya Baileyfans.
1. Drunk In Babylon 2. Declare War 3. Trocadero 4. Je Fuckin’ T’Aime 5. Other Side Of The World 6. So Close 7. Getting Away With Murder 8. Drowning 9. Enough Is Never Enough 10. Learning To Crawl 11. War Of Independence

L. Wallin