Albie från Nya Zeeland hittade sin svenska släkt

Albie från Nya Zeeland hittade sin svenska släkt
Text & Foto: Jonas Nordström

När Albie Benson från Nya Zeeland kliver ur bilen vid gården Vattenmöllan strax söder om Mölle har det passerat 120 år sedan någon annan
i hans familj senast trampade den karga marken. Då var det hans farfar Janne Bengtsson som i slutet av 1880-talet lämnade Sverige och Mölle för ett liv till sjöss och så småningom en ny framtid på andra sidan jordklotet.

– Det här är en av de bästa dagarna i mitt liv och jag kan inte riktigt fatta att jag verkligen är här och att jag haft turen att få kontakt med de svenskar som är min släkt, säger Albie. Albie från Nya Zeeland hittade sin svenska släkt

I hela sitt vuxna liv har Albie Benson från staden Dunedin på den östra sidan av Nya Zeelands södra ö funderat över sitt ursprung och sitt svenska arv, utan att någonsin hitta några svar på sina många frågor. Vem var egentligen farfar Janne Bengtsson, som i nyzeeländsk tappning blev John Benson? Var kom han ifrån och hur såg hans övriga familj ut? Och kanske framför allt: Finns det fortfarande några släktingar i livet som kan ge några av svaren på frågorna?

– Jag vet att några av mina fastrar skickade brev till Sverige under 1940-talet, men det kom aldrig något svar. Sen när internet slog igenom gjorde jag en hel del efterforskningar på egen hand, men de var inte särskilt lyckosamma, berättar Albie. Napp direkt
Den gångna vintern bestämde han sig för att göra en sista ansträngning att räta ut alla frågetecken kring sitt ursprung, ivrigt påhejad av både fru och sina vuxna barn. Via nätet kom han i kontakt med en släktforskare i Uppsala som han försåg med de namn och uppgifter som han hade tillgängliga.

– Av min äldsta faster fick jag ta över Jannes sjömansbok och hans handgjorda sjömanskista, så där hade vi dels en del födelsedata, dels namnet på en av Jannes bröder: Anders Bengtsson. Det tog bara släktforskaren någon vecka att leta upp levande släktingar till just Anders Bengtsson från Vattenmöllan i Höganäs och hon gav mig namn på tre nästkusiner som kunde vara lämpliga att kontakta.

Fantastisk känsla
Ett av namnförslagen var Britt Nilsson från Helsingborg, ett av barnbarnen till Anders Bengtsson. Det var henne som Albie beslutade sig för att försöka etablera kontakt med. I februari i år skrev han ett långt brev och skickade med kopior på de bilder han hade ärvt av äldre släktingar, kopior på Jannes sjömansbok samt kopior på den dokumentation som släktforskaren försett honom med. Allt för att det inte skulle finnas något som helst utrymme för några tvivel angående släktskapet och med en stor förhoppning om att äntligen kunna stilla sin nyfikenhet på det avlägsna Sverige och eventuella släktingar här.

– Man har ju hört talas om både Nigeriabrev och andra typer av bedragare, så jag ville verkligen att Britt skulle uppfatta mitt brev som både trovärdigt och seriöst. Det var några veckors nervös väntan, men så plötsligt en dag i februari låg det äntligen ett svar från Sverige och Britt i brevlådan
– det var en fantastisk känsla att till slut få en bekräftelse på att mitt eget kött och blod verkligen existerade i ett annat land på andra sidan jordklotet, berättar Albie.

Mot okända äventyr
Inte mycket är känt om Janne Bengtsson och bakgrunden till varför han lämnade Sverige och sen aldrig mer återvände. Men Vattenmöllans läge alldeles vid Öresunds östra kant kan mycket väl ha väckt en lust att åka ut på de öppna blå vidderna istället för att slita ont som lantbrukare som annars var brukligt under de senare decennierna av 1800-talet. Han var inte 20 år fyllda när han kring 1890 mönstrade på ett skepp som så småningom tog honom till Nya Zeeland. Kvar i Sverige lämnade han föräldrarna Anna och Bengt samt sina fem syskon. I det som blev hans nya hemland träffade han Elisabeth Jane som han fick fem barn tillsammans med under första decenniet av 1900-talet. En av dem var sonen Frank Nigel som i sin tur fick två barn, varav ett alltså var Albie Benson.

– Jag fick tyvärr aldrig möjligheten att själv träffa min farfar. Han dog av ett svagt hjärta redan 1925, endast 58 år gammal och med honom dog såklart också en mängd information om familjens ursprung. Därför känns det så fantastiskt att få möjligheten att komma till Sverige och knyta ihop alla lösa trådar med hjälp av Britt och hennes familj. I nyzeeländsk tappning tog sig Janne namnet John Benson. Efter bara kort tid i det nya hemlandet träffade han Elisabeth Jane som han gifte sig med och tillsammans
fick de fem barn under den första decenniet av 1900-talet.

En sluten cirkel
Tillbaka till Vattenmöllan. Det är i slutet av juni och Albie har kommit hit tillsammans med nästkusinen Britt under sitt endast två dagar långa besök på svensk mark. Han och frun Jeanine har gjort en liten avstickare på en längre resa under försommaren, som framför allt tillbringats i USA där yngste sonen tjänstgör på Nya Zeelands ambassad. Det är en märkbart tagen och känslosam Albie som strosar runt på den gräsbeklädda gårdsplanen, väl medveten om att farfar Jannes cirkel på ett både känslomässigt och konkret sätt nu är sluten. Han plockar varsamt upp en liten sten från marken samtidigt som han tänker högt för sig själv – tänk om farfar en gång trampat på just den här stenen.

– Undrar vad han skulle tänka om han kunde se oss nu. Förhoppningsvis sitter han med ett stort leende på läpparna på sin molntuss i himlen.
– Det här är en av de allra bästa dagarna i mitt liv och jag kan inte riktigt fatta att jag verkligen är här och att jag haft turen att få kontakt med de underbara svenskar som är en del av min släkt, förklarar Albie.

För lång resa
För Britt Nilsson och hennes familj har det också varit en omtumlande upplevelseatt plötsligt upptäcka att det finns släktingar i Nya Zeeland. Men framför allt tackar hon Albie för möjligheten att upptäcka en ny sida av sin släkt och den värld av möjligheter och kunskaper om ett helt nytt land som nu öppnat sig. Det enda hon sörjer är att hon känner sig för gammal för att göra den långa resan till Albies hemland.
– Det hade varit otroligt spännande att få se hur det ser ut där Janne levde och verkade i sitt liv, men varken jag eller min man Stig skulle mäkta med den långa flygresan det skulle innebära. Vi får försöka leva på de intryck och berättelser som Albie ger oss, säger Britt.

– Däremot hoppas jag att mina döttrar Karin och Ulrika tar sig både tid och har pengar för att göra resan med sina familjer. Det skulle på många sätt vara en logisk fortsättning på den här fantastiska historien, och jag tror faktiskt att den relation som vi nu etablerat med familjen Benson kommer att hålla – det kändes rätt direkt när vi träffades för första gången någonsin på Kastrup och på bara några få dagar har vi blivit riktigt goda vänner.Symbol för svenska arvet
Albie blev föräldralös redan som femtonåring, då pappa Frank Nigel hastigt gick bort till följd av en stroke. Mamman dog i sviterna av cancer redan när han var tolv år gammal, och därför tillbringade han mycket tid hos sin äldsta faster Vida under uppväxten. Det var här han såg Jannes egenhändigt tillsnickrade sjömanskista, som lockade med all sin mystik och sin lite diffusa historia. Kistan, som numera har en självklar plats hemma hos Albie och Jeanine Benson, har därför blivit en viktig symbol för familjen Bensons svenska arv. Den har aldrig kunnat ge några direkta svar på de många frågor som länge har funnits, men den har fungerat som en ständig påminnelse för barn, barnbarn och barnbarns barn om deras förfaders ursprung i det exotiska landet Sverige på andra sidan jorden. Men efter sin långa resa tillbaka till sitt ursprung har Albie till slut fått en berättelse som ger kistan både innehåll och mening för all framtid.«