Hokianga Maoriland
Text & Foto: Åsa Duffy
Norr om storstaden Auckland, cirka tre timmars bilresa, ligger Hokianga Harbour. Kontrasternas plats där otämjda stränder, blått hav möter gyllene sanddyner upp till 170 meters höjd. Den södra sidan är mer grönskande som består av jordbruksmark och skog. Inloppet besöks ofta av delfiner, späckhuggare och sälar vilket inte alls är ovanligt att få syn på. Till historien hör att det fanns en vild delfin här som fick namnet Opo som började följa efter fiskebåtar runt Opononi i början av 1955 efter det att hennes mamma hade dödats.
Till skillnad från de flesta vilda hade hon inga betänkligheter när det gällde mänskligt sällskap och hon lekte med barn i vattnet, badbollar och blev snart en lokal kändis och folk kom från hela landet för och få se henne. Lokalbefolkningen fick igenom ett officiellt beskydd av Opo men tragiskt nog hittades hon död bara några dagar efter att det hade gått igenom. Hon hittades död i en skreva vid Kotu Point och man misstänkte att hon av misstag fastnat i ett fiskenät. Hennes död rapporterades i hela landet och hon finns begravd nära Krigsminnesmuséet.
Det här är ett glesbefolkat område i den nordligaste västra delen av Northland på Nya Zeelands Nordö. Hokianga är äkta maoriland eftersom det sägs vara hit som de första båtarna med maorier anlände. Hokianga betyder ”hem” på maori. Med sitt varma klimat och många kauriskogar, lockade denna plats också några av Nya Zeelands första europeiska bosättare och det blev under slutet av 1800-talet ett viktigt centrum för export av timmer. Hamnen utvecklades i snabb takt för fraktbåtar till och från landet. När handeln med timmer minskade började så småningom jordbruk att utvecklas i området. En stor del av marken ägs av ursprungsbefolkningen och här bor idag knappt 7 000 människor och lite mer än 60 procent är maorier. Det karakteristiska för Hokianga är alla enorma kauriträd och här finns idag fyra skyddade skogar. När man ser dessa jättelika träd får man en tydlig föreställning om hur Nya Zeeland ursprungligen har sett ut innan träden skövlades för tvåhundra år sedan. När européerna kom startade en vansinnesavverkning som nästan utrotade alla träd men numera är de fredade.
Missa inte att göra ett stopp i Waipouaskogen som är ett naturreservat där man kan titta på de största kvarvarande kauriträden i Nya Zeeland. Trädet bär namnet Tane Mahuta, vilket betyder ”Skogens Herre” och är drygt 2 000 år gammalt och har en omkrets på nära 14 meter och är 51 meter högt. Träden är så svindlande enorma att det, konstigt nog, först är svårt att se dem.
Sanddynorna här är populära både för turister och för dem som bor här permanent. Vill man ta sig ut och utforska den största sanddynen finns det olika båtar som går från både Opononi och Mitimiti. Väl där kan man vandra upp till toppen och surfa på magbräda hela vägen ner. Hokianga Harbour är en fantastisk plats att bada, surfa fiska, paddla kajak, vandra, cykla och bara njuta av. Missa inte att åka till Rawene som är en liten charmig by full av historia. Här finns flera historiska byggnader och den lilla orten är Nya Zeelands tredje äldsta europeiska bosättningsplats. Leta reda på Clendon House, byggt på 1860-talet och domstolsbyggnaden från samma år. Avnjut en god espresso, kika in i butikerna och ät lunch på Boat Shed Cafe. Härifrån kan man ta en färja över till Kohukohu, som är berömt för fint konsthantverk och där finns också möjlighet att utforska den mer isolerade norra sidan av Hokianga Harbour. Här finns bra boendealternativ och flera bed & breakfast och jag kan verkligen rekommendera Haven B & B som drivs av underbara Heather och det ligger precis vid havet på en av de finaste stränderna.
För mer info: http://www.hokiangatourism.org.nz,
http://www.hokiangahaven.co.nz