Australien som vinland – vad händer?

claes
Australien som vinland – vad händer?
Text & Foto: Clas Hardebäck

Viner, ädla drycker och smaker har dock varit min stora hobby i 40 år och jag arbetar med dryckesutbildningar via min firma Gastrosof. Jag har gjort tre större vinresor till Australien och en till Nya Zeeland, och varje gång har jag imponerats storligen!
På 80-talet drack man mest murriga viner från Algeriet, syrliga ljusa viner från Italien eller sträva viner från Bordeaux. Plötsligt hände något. Det dök upp viner som Barossa Valley och Glenloth som var helt annorlunda! Fylliga, mjuka viner med massor av frukt, helt enkelt otroligt goda!
Sverige blev på kort tid en av Australiens viktigaste exportmarknader för vin och fler och fler viner dök upp. Trenden förändrades mot Rioja, som blev det nya innevinet, men Australien har sedan dess en stark position.
I Australien noterade man att det nog skulle bli svårt att konkurrera med de nya lågprisländerna inom vinbranschen, så man gjorde 1995 en Plan 2025, där man satte upp målen för vad som borde ske inom de kommande 30 åren. Man förutsatte att Australien skulle göra bättre, mer exklusiva viner med högre pris, och trappa ner lågprissegmentet, för att 2025 vara nummer tre i världen i exportvärde.
Detta var inte alls orealistiskt, då Australien har fantaskiska förutsättningar och stort kunnande, men tyvärr har det inte infriats. Fortfarande domineras produktionen av lågprissegmentet från de klassiska varma odlingsområdena i sydost.
Vinfolket i Australien är som vanligt otroligt trevliga och laid-back, men de har också en fantastisk nyfikenhet och en frånvaro av respekt för vad som passar sig och inte. Jag minns när vi Européer förfasade oss över att man transporterade druvor och vin mellan staterna för att blanda dem. Frågan vi fick var: Vad vet ni i Europa om att blanda Rioja och Chianti? Det kanske skulle bli jättebra! Det vet ni inte innan ni provat!
Vi fick oss en rejäl tankeställare…
De stora klassiska produktionsområdena som Riverland i SA och Riverina i NSW imponerar ju med sin effektiva produktion, men de mest spännande vinerna hittar man i de nya svala odlingarna på sydliga eller höghöjdsplatser. Bland de bästa vinerna alla kategorier jag provat är mousserande från Tasmanien, Riesling från Clare Valley, Shiraz från Great Southern i WA eller från 1000 meters höjd i King Valley, liksom Pinot Noir från Mornington Peninsula. Sedan har jag ”a sweet toth” och är mycket svag för klassiska ”stickies”, söta starkviner från Rutherglen VIC som är makalösa efter 100 år på fat…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: