Du + jag = vi!

You + Me = Us! Det var temat för den australiska Harmony Day i mars i år och illustrerar essensen inom australisk och nyzeeländsk politik och grundinställningen inom det multikulturella området.

Text: Kristian Lund-Jensen
De två immigrantländerna Down Under har, sedan den europeiska invandringen på allvar tog fart omkring 1850, gradvis utvecklat en multikulturell politik. Denna politik fokuserar i hög grad såväl på de problem en multikulturell befolkningssammansättning ger upphov till, som ? och i än högre grad ? på de möjligheter som dessa kulturella skillnader erbjuder. De bägge ländernas demokratiska system reflekterar en fast tro på den synergieffekt som uppstår vid ett harmoniskt samspel mellan de sociala, kulturella och ekonomiska skillnader som immigranter från alla delar av världen representerar. Det är därför en tydlig rättighet för alla att hålla fast vid och uttrycka sina egna kulturvärden och sin egen tro. Men samtidigt föreligger ett lika tydligt krav på att andras kultursyn och livsstil ska respekteras. Vid den australiska ceremonin när immigranter blir australiska medborgare, ska personen i fråga förklara en framtida lojalitet till Australien och dess befolkning: ”? vars demokratiska övertygelse jag delar, vars rättigheter och friheter jag respekterar och vars lagar jag ska följa!”

Respekt för mångfalden
Öppenhetens pris är alltså ett löfte om att bli en del av en framtida multikulturell gemenskap. För skandinaver som besöker Australien och Nya Zeeland är upplevelsen av den här övervägande multikulturella harmonin något stort. Det är upplyftande att delta i manifestationer och firandet av de många etniska gruppernas nationaldagar, till exempel den stora grekiska befolkningsgruppens festdagar med grekisk musik och dans kryddat med de kulinariska upplevelser som en sådan fest också erbjuder. Och när alla är utmattade avrundar man det hela med den australiska nationalsången som allsång.

Man kan också gå in på en av de många irländska pubarna på Saint Patrick?s Day när allt är grønt och gaeliskt och Guinness-ölet flödar. Här kan festligheterna mycket väl sluta med att man sjunger ”I still call Australia home”. Listan med exempel skulle kunna bli lång eftersom den australiska befolkningen rymmer bort emot 150 olika nationaliteter. De har alla accepterat att friheten att hålla fast vid sin nationella och kulturella värdegrund innebär en överordnad lojalitet till Australien och en respekt för dess mångfald. Individuella skillnader och bakgrunder ska utgöra en fördel för alla.

Skuggor från det förflutna
Men så har det ju inte alltid varit. Respekten för den australiska ursprungsbefolkningen var inte stor bland de första immigranterna ? de brittiska kolonisatörerna. Det brutala bortträngandet av aboriginernas livsmönster och värden är välkänd. Och trots många förbättringar och erkännanden kastar förhållandena bland ursprungsbefolkningen fortfarande mörka skuggor i det annars solbelysta multikulturella paradiset. Integrationsprocessen mellan Nya Zeelands maorier och de brittiska kolonisatörerna skedde på ett betydligt mer harmoniskt sätt, vilket fortfarande illustreras genom upprätthållandet av maori som officiellt språk jämsides med engelskan.

Skärpta immigrationskrav
Australien och Nya Zeeland har fortfarande behov av fler invandrare för att säkra de två nationernas framtida utveckling. Men medan Australiens ursprungliga kolonisering i vid utsträckning skedde genom arbetskraft i form av engelska och irländska straffångar, är kraven på nutidens immigranter väldigt fokuserade på invandrarnas yrkes- och utbildningsmässiga kvalifikationer. Även kraven på språkkunskaper (engelska) har skärpts, och en ekonomisk säkerhet ? för att man inte omedelbart ska kunna lägga beslag på förmånerna i det australiska välfärdssystemet ? finns också med bland invandringskriterierna.

Skärpt och ändrad politik
På flyktingområdet har sammanförandet av familjer drastiskt begränsats under senare år, och man försöker minska flyktingströmmarna bland annat genom en långdragen isolering av de asylsökande som kommer till landet, särskilt vad gäller båtflyktingarna.

Australiens ? och även Nya Zeelands ? invandrings- och flyktingpolitik har under den senaste tiden skärpts och ändrats. Dessa ändringar har varit och är fortfarande orsak till mycket debatt och kritik, inte minst i medierna. Den önskade balans som dessa ändringar ska åstadkomma ändrar dock inte något väsentligt i den grundläggande filosofi som kommer till uttryck i den politik och de program som rör det multikulturella området.

Vi presenterar
Kristian Lund-Jensen sitter i Vänskapsföreningens styrelse och är Danmarks tidigare ambassadör i Canberra.

Nationalsångerna

Nya Zeeland
Sedan 1977 har Nya Zeeland haft två likvärdiga nationalsånger, ”God Defend New Zealand” och ”God Save The Queen”, men det är i stort sett bara den första som används. Texten till ”God Defend New Zealand” skrevs på 1870-talet av Thomas Bracken. Se hela texten på: http://www.wikipedia.org/wiki/God_Defend_New_Zealand

God of Nations att Thy feet,
In the bonds of love we meet,
Hear our voices, we entreat,
God defend our free land.
Guard Pacific’s triple star
From the shafts of strife and war,
Make her praises heard afar,
God defend New Zealand.

Men of every creed and race,
Gather here before Thy face,
Asking Thee to bless this place,
God defend our free land.
From dissension, envy, hate,
And corruption guard our State,
Make our country good and great,
God defend New Zealand.

Australien
Även texten till Australiens nationalsång, ”Advance Australia Fair”, daterar sig från 1870-talet och är skriven av Peter Dodds McCormick. På 1970-talet hade flera regeringar en ny officiell nationalsång på agendan. I konkurrens med Banjo Pattersons ”Waltzing Matilda”, Carl Lingers ”Song of Australia” och den brittiska nationalsången ”God Save The Queen”, var det ”Advance Australia Fair” som tog hem segern. Men det var först 1984 som sången fick status som Australiens officiella och ceremoniella nationalsång. ”God Save The Queen” är fortfarande den kungliga hymnen. Läsa hela texten på: http://www.hamilton.net.au/advance.html

Australians all let us rejoice,
For we are young and free;
We’ve golden soil and wealth för toil,
Our home is girt by sea;
Our land abounds in Nature’s gifts
Of beauty rich and rare;
In history’s page, let every stage
Advance Australia fair!
In joyful strains then let us sing,
”Advance Australia fair!”

Beneath our radiant southern Cross,
We’ll toil with hearts and hands;
To make this Commonwealth of ours
Renowned of all the lands;
For those who’ve come across the seas
We’ve boundless plains to share;
With courage let us all combine
To advance Australia fair.
In joyful strains then let us sing
”Advance Australia fair!”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: