Kangaroo Hoppet – Australiens Vasalopp

Maria Gräfnings

Text: Erwin Apitszch

Kangaroo Hoppet genomfördes för 22:a gången den 26 augusti i år i Falls Creek, nära staden Mount Beauty i delstaten Victoria. Vanligtvis är loppet på 42 km och det är skateåkning som gäller, men på grund av otjänligt väder i form av snöfall och kraftig vind kortades det ner till 30 km. Svenskan Maria Gräfnings från Falun vann danklassen och Down Under fick tillfälle att göra en intervju med henne.

Berätta om vem du är.
– Jag är född och uppväxt i Falun och har deltagit i Ungdoms-OS och Junior-VM. Mina första år som senior tillbringade jag i Östersund. En plats på skiduniversitetet gjorde det möjligt för mig att kombinera min elitsatsning med studier på idrottsvetenskapliga programmet. På SM har jag som bäst blivit femma och på Militär-VM fyra. I Vasaloppet har jag kommit åtta. De tre senaste åren har jag studerat I USA, första året i Reno och därefter vid universitetet i Utah, Salt Lake City. Jag kände att jag behövde lite omväxling och det blev ett jättelyft – ny kultur, nya platser, träning på hög höjd och tävling mot nya motståndare. Jag blev amerikansk studentmästare 2011 och 2012 och tvåa på amerikanska mästerskapen 2011. Nu är jag tillbaka i Sverige med en examen i Exercise and Sport Science (Hälsopedagog med inriktning på närings- och träningslära, forskning) i bagaget och är skidåkare på heltid.

Hur kom det sig att du åkte till Australien för att delta i en skidtävling?
– Jag har fortsatt att samarbeta med min amerikanske tränare August Teague som även är tränare för det australiska skidlandslaget. När August frågade om jag ville komma över till Australien och tävla och träna var det med glädje och hög förväntan som jag tackade ja. Jag har nämligen alltid drömt om att åka till Australien, som är ett spännande och lockande land, Tyckte även att Kangaroo Hoppet kunde vara något för mig. så det var bara att slå till.

Vad gjorde du under tiden i Australien?
– Jag var där i en månad, från den 8 augusti till den 8 september. Det började med en fem timmars bilfärd efter landningen i Melbourne till Falls Creek. Där blev det först en veckas träning på 1 400 m höjd över havet tillsammans med det australiska landslaget. Den andra helgen deltog jag i de australiska skidmästerskapen och vann 10 km skate och kom tvåa på sprinten. Eftersom jag deltog utom tävlan fick jag inga medaljer, men segrarinnan överlämnade sin guldmedalj till mig. Det blev jag mycket glad över! Ja, sedan var det Kangaroo Hoppet och ännu mera träning.

Berätta om Kangaroo Hoppet!
– Det var busväder med intensivt snöande, väldigt blåsigt och kanske någon minusgrad. Det var alltså ett riktigt tufft lopp. Det började med att jag missade starten. Jag höll på att testa skidorna och hade inte koll på hur fort tiden gick. Plötsligt hör jag att speakern säger att det är 30 sekunder kvar till starten. Jag trodde att det var minst fem minuter kvar. Klockan 10.00 gick masstarten och jag, som skulle ha stått i första ledet, kom iväg sist av alla ungefär en minut senare. Adrenalinet var på topp och jag var arg på mig själv, men jag körde på hårt och närmade mig täten. Jag peppade mig med att loppet är långt och att jag hade tid på mig. Efter 8 kilometer kom jag ikapp ledarinnan. Jag lade mig bakom henne i två kilometer och ryckte sedan ifrån. Det var mycket kul och inspirerande att åka. Publiken hejade och pushade. Loppet kördes i två varv à 15 km. Hela tiden passerade jag motionslöpare som var ute på sitt första eller andra varv. Segrartiden blev 1.33,13 timmar och segermarginalen blev ungefär en och en halv minut.

Vad var den största skillnaden jämfört med andra tävlingar?
– Det är en tuff terräng och eftersom loppet går på hög höjd är snön torrare och det innebär att man skall ha finare struktur på skidorna. Jämfört med Vasaloppet är allt mycket mindre. Vi var cirka 2 000 startande. Jag var den enda elitåkaren från Sverige, men har inte koll på om någon motionsåkare var från Sverige. Jag träffade dock en svensk som bodde i Australien.

Hann du med att göra något annat i Australien?
– Jag hann med att göra en del andra grejer men jag känner att jag absolut vill åka tillbaka och utforska mera. Jag fick några fantastiska intryck av naturen under mina träningar och vilodagar. Vid ett tillfälle såg jag kängurur på en golfbana. Det var häftigt att se dem ute i naturen. Ett annat bestående minne var ett underbart vackert vattenfall. Melbourne var en trevlig och spännande stad att utforska. Men, som sagt, det var för att träna och tävla som jag var där. Turistande får det bli vid ett annat tillfälle.

Vad har du för ambitioner med din skidkarriär?
– Det stora målet kommande säsong är SM på hemmaplan och att få representera Sverige på några världscupstävlingar. Långsiktigt satsar jag mot OS och framförallt VM i Falun 2015. Tänk att få stå på startlinjen i ett stort mästerskap där allt en gång började!
Den 24 oktober inleddes årets världscup i längdskidåkning i Gällivare med 10 km fristil. Maria Gräfnings hade startnummer 1 och kom i mål på tiden 23.55,5 minuter. Det resulterade i plats 28, vilket gav henne de första världscuppoängen någonsin. Hennes tidigare bästa placering var 43:a. Vi säger grattis!

Maria Gräfnings
Ålder: 27 år
Klubb: Falun Borlänge SK
Meriter:
1:a skatevasan 2006
1:a NCAA 5 km skate 2012
1:a & 2:a NCAA 5 km skate, 15 km klassiskt 2011
2:a amerikanska mästerskapen, 30 km klassiskt 2011
4:a Militär-VM 10 km skate 2007
5:a SM Skiathlon 15 km 2008
6:a U23-VM, klassiskt sprint , 2007
8:a Vasaloppet 2009

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: