Simma med valhajar
Text & Foto. Annica Reid

Under sju veckor sommaren 2015 reste jag och min man Grant runt i Australien. Vi besökte Sydney, Ayers Rock/Alice Springs, Perth, Exmouth, Broome och Cape Leveque. Vi hälsade på familj och vänner, men likt alla våra tidigare resor till Australien utforskade vi även denna gång delar av landet ingen av oss tidigare besökt. Jag har många berättelser från resan, men en av höjdpunkterna var när vi simmade med whalesharkes i Exmouth
Årets första dopp!
Vi flög upp från Perth. En perfekt flygdag med sol och klart väder. Flygresan tog bara 1,5 timmar och vi kunde se kustlinjen och Indiska oceanen hela vägen. Landdelen såg stundtals ganska tom och öde ut inifrån flygplanet, men färgskiftningarna i havet lyste upp som färgade karameller i en glasskål. Wow, så vackert! Väl framme hämtade vi ut bilen vi hyrt och körde på den enda vägen som fanns till motellet där rum var förbeställt. Exmouth fungerade som kommunikationsbas för USAs ubåtar under andra världskriget. Idag bor cirka 2 500 personer i Exmouth som mestadels lever på turismen och då främst dykning och simning med valhajar.

Och idag är det vår tur! En resa vi talat om att göra och har planerat en längre tid är nu ett faktum. Vår dröm att få möjlighet att se dessa varelser på riktigt. I djurens normala miljö. Inget zoo, ingen inhägnad utan helt i det fria. Det är stort, RIKTIGT STORT!
Klockan ringer tidigt, men idag är det vare sig becksvart eller iskallt. Det är sommarvarmt, shortsen är på. Vi gör oss klara och går ut för att vänta in bussen som ska ta oss på turen vi bokat för att få se, simma och snorkla med whalesharks. Efter bussfärden placeras vi i mindre båtar för transporten ut till aktuell whaleshark-adventure-boat. Vi är 20 turister i olika åldrar. Till vår service finns fem personer, alla unga, serviceinriktade och helt underbara människor. Vi peppas med positivitet om vad vi förhoppningsvis kommer att få se. De är otroligt entusiasmerande!

Vi får kaffe och instrueras om utrustningen vi ska använda och delges givetvis om detaljerna kring hur dessa valhajar lever och hur vi ska bete oss. Det blir mycket information om säkerheten. Med all rätt, det är ju trots allt med vilda djur vi ska simma och det görs på deras villkor. “Aldrig närmare än tre meters avstånd från sidan”, “aldrig närmare än fyra från bakfenan”, “kommer den mot dig måste du simma bort”. Det är dags för första försöket. Arrangören har efter egen så.kallad whale spotter plane letat upp var djuren simmar. Båten kör till aktuellt område. Vi gör oss klara. Det sägs vara runt +25 grader i Indiska oceanen. Vi är 10 personer åt gången som hoppar i. Vår ledare visar vägen. Jag står redo iklädd våtdräkt för första gången i mitt liv, snorkel, goggles och simfötter. Jag är på väg att se valhajar!

Efter en ganska kort simtur rakt ut och så… där… helt plötsligt uppenbarar sig detta gigantiska men samtidigt otroligt graciösa djur. En val på grund av sin storlek och sina tänder, en haj för sin stjärtfena, sitt sätt att simma och att den inte behöver gå upp till ytan för att få luft som valarna. Den är också ofarlig för oss människor. Visst kan det få oss ur balans om den slår till med stjärtfenan, men det känns ändå tryggt att den inte gillar att smaka på oss! Valhajen simmar vidare och vi följer med så snabbt vi kan. Vi jobbar med att ”kicka” våra ben för att hinna med i valhajens fart. Den simmar fort och det är jobbigare än jag först trodde.
Plötsligt får vi order om “stop swimming” och då är stundens upplevelse över. Ett ögonblick som dock varat ganska länge. Hände detta verkligen? Jag känner en obeskrivligt lycklig känsla av att få vara med om detta!

Vi går upp, låter resterande 10 personer bevittna samma osannolika upplevelse och väntar sedan på fler tillfällen. Under tiden njuter vi av att upptäcka och beskåda en hel del delfiner såväl som sköldpaddor. Så coola! Vi ser dem flera gånger under dagen. Vackra, graciösa. Vi sätter oss lite senare på däck och wow… hump back whales simmar upp framför ögonen. En….två….tre…..fyra stycken glider upp framför oss! Det känns som om de vet om att vi sitter där för att beskåda dem. En valuppvisning när de kommer upp till ytan, en efter en, blåser ut luft, glider runt och med ett avslutande plask med stjärtfenan försvinner de ner i havets djup igen. Vi ser allt idag.

Under dagen gör vi också fler försök att se valhajar. Och vi ser dem vid samtliga försök. Guiderna säger till oss att det inte hör till vanligheterna att se så många som vi gör. Men de fortsätter att komma till oss, olika valhajar i olika storlekar. Och vi njuter, simmar och fotograferar för fullt med vår medhavda undervattenskamera! Idag gick det inte att hålla tårarna tillbaka, för vi känner en omåttlig glädje och tacksamhet över att få vara med om allt detta. Vår dröm har gått i upplevelse.