Waltzing Matilda Centre i Winton


Waltzing Matilda Centre i Winton
Text och foto: Janice & Thomas Leijon

Waltzing Matilda Centre i Winton råkade ut för en svår brand 2015. Tre år senare och till en kostnad av 23 miljoner dollar, öppnades ett nytt modernt Waltzing Matilda Centre i april 2018.

Den här artikeln handlar om mannen och kvinnan bakom bushballaden ”Waltzing Matilda” (Australia’s unofficial National Anthem).

Andrew Barton Paterson föddes den 17 februari 1864 i Narrambla, Orange, NSW, son till Andrew Bogle Paterson från Skottland och mor Rose dotter till familjen Barton från Boree Station. Barndomen tillbringades på Illalong Station nära Yass, där han redan som ung blev en utomordentlig ryttare med stor kärlek till sina hästar, av vilka en kallades ”Banjo”. Senare skulle livet i bushen prägla mycket av hans poesi och dikter. Andrews far, mormor och även systern Jessie var alla duktiga på att skriva historier, poesi och verser och fick artiklar publicerade i dåtidens veckotidning ”The Bulletin”.
Högstadieåren tillbringades på Sydney Grammar School, medan sommarloven tillbringades hos mormor, Mrs. Emily Barton i Gladesville. Efter avslutad skolgång 1880 fick den då 16- årige Andrew börja som lärling på en advokatfirma och som utbildad advokat vid 22 års ålder blev han delägare i firman ”Street and Paterson”.

År 1889 publicerade Andrew Paterson, under pseudonymen ”The Banjo”, sitt första verk, ”Clancy of the Overflow”, i julgåvans exemplar av ”The Bulletin”. Sex år senare kom den stora succén ”The Man from Snowy River and other Verses”, enormt prisad av dåtidens kritiker. Boken sålde över 10 000 exemplar under det första året.

Trött på juristlivet i Sydney och längtan efter ”the bush” gjorde att han under långa tider befann sig på resande fot i Queensland och Northern Territory, där han även arbetade som journalist. Under Boerkriget i Sydafrika och Boxarupproret i Kina arbetade han som reporter.
Andra boken ”Rio Grande’s Last Race and other Verses” blev publicerad 1902. Året efter gifte han sig med Alice Walker och de fick två barn. År 1908 flyttade familjen från Sydney till en gård utanför Canberrra. Som 50-åring 1914, anmälde sig Banjo Paterson till krigstjänst och blev placerad i Egypten, där han tränade tusentals ryttare och hästar i ”Australian Light Horse Unit”. Hans fru Alice tjänstgjorde under kriget för brittiska Röda Korset i Frankrike där Andrew också körde ambulans.

Efter kriget kom det flera publikationer, ”Salt Bush Bill, J.P. and other Verses” och journalistuppdrag för tidningen ”The Sportsman”. År 1930 kom en uppskattad barnbok ”Animals Noah Forgot” (Illustrerad av Norman Lindsay). Andrew har också skrivit böcker med titlar som ”Happy Dispatches”, ”The Shearer´s Colt” och “An Outback Marriage”.
År 1939 blev “Banjo” Paterson tilldelad utmärkelsen CBE (Commander of the Order of the British Empire) för sina bidrag inom australiensk litteratur. A.B. ”Banjo” Paterson dog strax innan sin 77-årsdag 1941. Han finns idag avbildad på Australiens $10 sedel.

Fotnot: Banjo Paterson loved the Australian outback, was a true “folk poet” and helped to form the Australian heritage as a ballad writer, horseman, bushman, overlander and “digger”.
(Ref: Australia´s Heritage Vol 4 sidor 1391-1392.
“The Collection of Verse” A.B.Paterson. (The Angus & Robertson Australian Literary Heritage Series.) Om detta ska vara med föreslår jag att det översätts till svenska

Christine Rutherford MacPherson (1864–1936).

Under ett besök på Dagworth Station, Winton, i januari 1895, träffade Andrew, en ung kvinna Christina Rutherford MacPherson, 31 år, som också var på besök hos sin bror på Dagworth. Christina var duktig musiker och spelade sin version av en skottisk craigielee-march på cittra, ett glatt musikstycke som hon hört vid ett besök på Warrnambool hästkapplöpningsbana året innan. Hon skrev noterna som överlämnades till Andrew Paterson för att sätta text till musikstycket, vilket vi idag känner som ”Waltzing Matilda”.

Det finns olika teorier om storyn bakom balladen. Bob MacPherson (Christinas bror) ska har berättat för Andrew Paterson om en våldsam incident under en shearers´ strike på Dagworth Station 1894. Tre poliser uppges ha jagat en immigrant med namn Samuel Hoffmeister, som i stället för att bli tillfångatagen valde att ta livet av sig. Sången ”Waltzing Matilda” blev för första gången framförd inför publik av Sir Herbert Ramsay den 6 april 1895 på North Gregory Hotel, i Winton. Tillställningen var en bankett för dåvarande premiärministern i Queensland.

Fotnot: Under 50 år, fram till att Australian Television skulle göra ett program om ”Waltzing Matilda”, låg Christine Rutherford MacPhersons i en ”omärkt grav”. Lyckligviss visste ett syskonbarn till Christina exakt var hon var begravd. Numera finns en gravsten i St. Kilda Cemetery, Melbourne med följande text:
Beloved Fifth Daughter of Ewen and Margaret
She wrote the music for the song “Waltzing Matilda” while staying at her brothers’ station “Dagworth”, Winton North Queensland, in Jan. 1895.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: