Australien – Nya Zeeland i november 2019
Text & Foto: Ann och Klas-Otto Sandberg

Vi satt i januarimörkret 2019 och tänkte på delar av jordklotet som vi inte sett eller tidigare haft tillfälle att resa till. Villan var såld och hade givit oss ett visst överskott och vi hade några gånger under livet talat om att resa till Australien och Nya Zeeland. En annons från Tema-resor gav oss en knuff i rätt riktning, nämligen att nästan genast boka resan. Utan erfarenhet av arrangören och utan att rådfråga släkt och vänner tog vi detta beslut.

I början av sommaren inhandlade vi guideböcker till båda länderna och påbörjade så smått inläsning av texterna rörande de delar av länderna som skulle besökas enligt Tema-resors resplan. Vi blev uppmärksammade på att det är viktigt att ha pass som inte är på väg att bli ogiltigt. En annan viktig sak är att vara noga med är att ansöka om det elektroniska visumet till Nya Zeeland på en auktoriserad hemsida eller via rätt app. Det finns tyvärr falska appar och hemsidor som inte ger visum men väl en tråkig erfarenhet, nämligen att bli av med ansökningsavgiften.
Resan anträddes från Copenhagen Airport den 2 november 2019 och via London kom vi den 3 november till Singapore för en dags vistelse. Sedvanlig turistguidning och Singapore Sling-drinken i the Long Bar på hotell Raffels fick vi och den drinken är dyrare än god. Samma flight men ett dygn senare reste vi vidare mot Sydney bara för att vid ankomsten byta flyg för resa till Cairns. Vid det laget var vi ordentligt ”tidsvilla” men upplevelser och att vara ständigt i rörelse gjorde att vi inte tänkte på det.
Cairns lämnade som stad inga större avtryck i våra minnen men utflykten till regnskogen i Kuranda och snorklingen vid Stora Barriärrevet minns vi förstås. Givetvis mycket tillrättalagt för turism men ändå trevligt och proffsigt upplagt. Tema-resor synes ha valt rätt metod att lägga upp guidningen på plats och det är att gruppen, som visade sig bestå av 19 personer från olika delar av Sverige, samt två norska medborgare, kunde få ”egen” guidning vid de olika sevärdheterna. Kändes som om att guiderna faktiskt tyckte det var trevligt att berätta om sin verksamhet och sin livsmiljö bara för oss.

Tema-resor uppger att de i första hand söker efter hotell som inte hör till de stora kedjorna. De flesta hotellen höll bra standard och låg bra till i städerna vi besökte. Tempot var högt och vi i gruppen var i stort sett alla till åren komna och blev efterhand ganska möra av tidiga transfers till flygplatserna för resa till nästa resmål. Vid sådana tillfällen fick vi så kallade frukostboxar som hade varierande innehåll men alla saknade varmt kaffe och det fick sedan kompenseras med dyrt sådant på flygplatsen vi skulle flyga från.
Uluru, Kata Tjuta och Alice Springs var nästa resmål. Vi kom till Uluru bara några dagar efter det att myndigheterna stoppat möjligheten att ta sig upp på klippan. Vajern som ledde upp för klippsidan var borta och startplatsen för dessa vandringar var inhägnad. Vi såg både solnedgång och soluppgång och efter frukost på hotellet avresa mot Alice Springs som kanske inte var värt resan. Dock fick vi under bussresan dit tydligt besked om hur bushen ser ut, mil efter mil, utan något att fästa blicken på. Den röda jorden och de oändliga vidderna var trots allt imponerande i sin sorgliga ödslighet.

Flyg till Melbourne från Alice Springs; dagtid och utan flera timmars tidsomställning. Inkvartering i en svit med utsikt över Yarra-floden och järnvägsrälsen eftersom det var i närheten av huvudstationen. God middag och trevlig samvaro med gruppen. Dagen därpå utflykt till vindistriktet Yarra Valley och vingårdarna Chandon och Dominique Portet. Första sovmorgonen fick vi men sov inte längre för det. Vi hade en dag för egna aktiviteter och tänkte resa runt med gratisspårvagnen som går i en cirkel. Tyvärr gick den inte den dagen så vi hoppade på en annan spårvagn. Det gäller att hålla koll på var gratiszonen tar slut och hoppa av spårvagnen där.
Vi besökte Pellegrini´s kafé och Young & Jackson´s restaurang och skådade den vackra Cloe som visar allt. Vår servitris var en yngre kvinna från Malmö. Det regnade och var 17 grader (varmt) i luften.

Busstransfer 04.30 för resa över havet till Auckland, Nya Zeeland. Vår trevlige chaufför Stuart körde oss i buss mot Coromandel. I en snäv högerkurva ropade plötsligt någon i bussen till och Stuart fick stopp en bit därefter. Det var så att luckan till bagageutrymmet hade öppnats i farten och alla resväskor hade lämnat bussen och befann sig i naturen. Tur nog var det varken djupt eller blött där de for ut så vi lyckades lyfta upp samtliga. Ingen väska hade öppnats men de var skavda och diskussion inleddes om ansvarsfrågan. Förhoppningen är att alla fått rätt ersättning men vi klarade oss från större skador på våra väskor så vi avstod från att begära ersättning.

Vidare mot Roturoa och träff med pysande, bubblande och rykande mark samt med maoriesamvaro på kvällen. Mat och dryck i stor mängd efter att ha fått se och utöva haka-dans och annat kulturellt. Det var dock så kallt att vi tyckte synd om våra värdar. Maorierna har stor plats i Nya Zeelands kultur och politiska liv till skillnad från aboriginerna i Australien, som lever ett mycket påvert och hopplöst liv, åtminstone som vi uppfattade det.

Åter till Auckland och dess 52 vulkantoppar som dock inte är aktiva. Det är dock stadslivet och staden som gav ett gott intryck. Gå gärna till kaféet Neo på huvudgatan. En svenska, bosatt i staden sedan 15 år driver det. Vi besökte Kelly Tarlton´s World med fiskar, skaldjur och pingviner. Sedan resa till Queenstown på Sydön. Snö på topparna och kyligt. Vi besökte familjen Thompson som driver får- och hjortfarm. Största inkomsten får de av att mala hjorthorn och sälja till Asien. Potensmedel!! Nåja, vi är skeptiska.
Till Te Anau där det var dags för utflykt till grottan med lysmaskarna. Tyvärr blev den inte av och inte heller den tänkta utflykten till Millford Sound dagen därpå. Översvämning och lavinfara hade blivit följden av kraftig nederbörd i området. Vi fick då en tur på sjön Wakapitu med ångaren TSS Earnshaw. Vi kom till en fårfarm och såg klippning och fick lunch inomhus då det regnade och var kallt hela tiden.

Flyg till Sydney och det var då som bränderna hade satt ordentlig fart i New South Wales. På natten efter ankomsten vaknade vi och kände brandlukt i hotellrummet. Lite skrämmande men utan men för oss. Dagen började med rökdis och både Sydneybron och Operahuset var lite skymda till en början. Vi fick en gedigen visning av Operahuset. Bra att få bakgrunden till och fakta om byggnaden. Bondi beach besöktes och det var kallt i vattnet.

Över till Perth/Fremantle, alltså 400 mil från Sydney. Varmare och bad på Rottnest Island. Inte mycket annat att se här men tiden var knapp. Flygresan Perth – London tog 17,5 timmar i en Dreamliner. Gick utan problem trots den långa tiden. Ta på kompressionsstrumpor så ordnar det sig.
Vi glömmer aldrig denna resa och tog ett stort antal bilder.