Hobart – Tasmaniens ”huvudstad”

Text & Foto: Tomas Eisner och Margot Garmelius

Vi hade både hört och läst en hel del om Tasmanien, som är den minsta av sju delstater. Vänner som besökt Tasmanien rekommenderade varmt ett stopp där på vår väg från Nya Zeeland till Australien. En riktig pärla fick vi höra, så självklart såg vi till att planera in några dagar där. Med facit i hand hade vi gärna spenderat fler dagar där.

Efter en lång flygning från Auckland via Brisbane med byte av flyg, landade vi i Hobart. Att vi kom till Hobart den 27 december var en ren lyckträff. Låt oss återkomma till varför det var så perfekt tajmat.  

Hobart ligger mycket vackert vid Derwentflodens utlopp på den sydöstra kusten. Att göra en resa till Tasmanien och inte besöka Hobart vore ett stort misstag. Hobart har cirka 240 000 innevånare så det är ju en rätt liten huvudstad. Det är en inspirerande stad med en härlig blandning av gammalt och nytt, natur och kultur samt aktiviteter och attraktioner i världsklass. Det är heller inte långt till några av södra Tasmaniens bästa reseupplevelser från historiska Port Arthur till Bruny Island, Derwent Valley och Mount Field National Park. Efter Sydney räknas Hobart som Australiens äldsta stad. I positiv bemärkelse har den också förblivit väldigt brittisk. Här vårdar man sitt koloniala arv och inte ens i England kan många städer konkurrera i skönhet. När Lonely Planet utlyste en tävling om världens mest bildsköna stad kom Hobart på tredje plats. En som imponerats är Mark Twain, som vid sitt besök i Hobart 1890 skrev att det ”var den sötaste stad som solen någonsin lyst på”.

Eftersom vi planerade att resa genom Tasmanien hyrde vi bil på flygplatsen. Vi tog oss enkelt till vårt hotell, Lenna of Hobart som ligger nära hamnen och de centrala delarna av staden. Detta anrika och rustika hotell, byggdes 1874, är värt ett besök även om man inte bor här. Besöket kan gärna kombineras med en promenad längs det charmerande hamnområdet där det finns mängder av restauranger som serverar fantastisk mat.

Ett måste, som flera vänner berättade, är att besöka det spektakulära museet MONA (Museum of Old and New Art) som ligger längs floden några kilometer utanför staden. MONA är ett konstmuseum och är det största privatfinansierade museet i Australien.  Det går att komma dit med bil men vi rekommenderar att ta båten. Att färdas längs floden, medan man smuttar på något gott att dricka och njuter av utsikten, är underbart. Själva ankomsten till MONA från vattensidan är också mycket trevligare än att leta parkeringsplats. Färjeterminalen ligger centralt i hamnen och båtresan tar en halvtimme.

Från vattnet ser inte museet så spektakulärt ut eftersom stora delar av museet är insprängt i berget och under jord. Museets restaurang ligger ut mot floden med stora fönster och ger en vacker vy av floden in mot staden. Vi kliver av på en liten kaj och tar trapporna upp till entrén. På vägen upp passerar man en del intressant konst så vi får direkt en känsla av vad som väntar oss.  Själva entrén är täckt med plåtar av blankt stål så det ser ut som silver. Väl Inne i museet tar vi hissen ner fyra våningar för att starta vår rundvandring på bottenvåningen. Det är omöjligt och skulle ta alldeles för lång tid att försöka beskriva allt som finns att se här men några spektakulära saker måste vi ändå nämna.  Ett vattenfall som även visar text i vattenflödet, en maskin som gör bajs, där man kan följa hela processen från det att man äter och vidare i magen/tarmen tills det kommer ut igen. Den här processen tar ju rätt lång tid så vi stannade inte för att följa hela förloppet. Vi kunde också beskåda flera mycket speciella och uppseendeväckande installationer och konstverk. Detta är ett av de mest sevärda museer vi besökt i världen. Vi rekommenderar verkligen alla att besöka Hobart och museet. Det kan till och med vara värt att ta en omväg till Tasmanien för att göra detta.

Efter att ha spenderat några timmar på detta fantastiska museum tog vi båten tillbaka till hamnen för att där titta på förberedelserna till nästa dags evenemang. Vi hade nämligen sådan tur att vi var där inför målgången av Sydney – Hobart Race, en av världens mer omtalade seglingstävlingar. Hobart är nämligen ett paradis för seglare och staden är också målet för den årliga kappseglingen från Sydney som alltid startar på Annandag Jul. Denna kappsegling räknas som en mycket tuff och speciell utmaning då den går genom vatten som ofta är svårbemästrade.  Här är man inte långt från det som kallas ”The Roaring 40s” som är havet mellan den 40:e och 50:e breddgraden där det råder ihärdiga västvindar beroende på att det på dessa breddgrader finns relativt lite land som kan stoppa dem. Vindarna var/är fruktade, men hade också stor betydelse för sjöfarten under segelfartygens tid.

Det råder full aktivitet i hamnen. Massor av tält för restauranger, barer, butiker, radiostationer och självklart massor med nyfikna och förväntansfulla åskådare. Vid lunchtid den 28 december seglar den vinnande båten över mållinjen. Full aktivitet råder och vi är glada och lyckliga att vi lyckats pricka in vårt besök så väl i tid. Vi känner båda att hit vill vi gärna återvända för att se och göra mer.