Den Tasmanska Djävulen – Ett mytomspunnet djur

Text & Foto: Tomas Eisner

Är man i Tasmanien måste man ju se det mytomspunna djuret den Tasmanska Djävulen, ett djur som är så omtalat och förknippat med Tasmanien. Djuret som många hört talas om men få har sett. ”The Tasmanian Devil” är idag utrotningshotad.  För att vara garanterad att få se den får man ta sig till en park eller snarare en fristad där man skyddar och även föder upp utrotningshotade djur.

I området runt och i Cradle Mountain National Park finns idag en av de få kvarvarande grupperna av den Tasmanska Djävulen. Att denna endemiska art (ett djur som endast finns på Tasmanien och ingen annanstans i världen), nu helt håller på att försvinna beror på en sjukdom som snabbt spridit sig mellan djuren. Det handlar om en form av cancer som sätter sig i och runt munnen på djuren och gör det svårare och svårare att äta och till slut dör dom av svält och uttorkning. Detta har gjort att man nu kämpar hårt med att få arten att överleva.  Därför har man skapat dessa parker/fristäder där man föder upp och tar hand om olika hotade arter. Det är tyvärr inte bara den Tasmanska Djävulen som är hotad utan det finns även andra arter som också behöver skyddas.

När vi hade ägnat några dagar åt vandring och att utforska Cradle Mountain och dess djurliv ville vi förstås också se detta mytomspunna djur. På vägen ut från parken, nära hotellet, hade vi turen att finna en park där man föder upp bland annat den Tasmanska Djävulen som sedan släpps ut i det vilda. Parken heter Devils@cradle och här koncentrerar man sig främst på den Tasmanska Djävulen men parken är också ett hem för de närbesläktade arterna Spotted-Tail Quoll och Eastern Quoll. Dessa är Tasmaniens tre största köttätande pungdjur. Alla tre arterna är hotade eller utrotningshotade men finns vilda i Cradle Mountain National Park. Parken Devild@cradle rymmer runt 80 – 100 djur av dessa tre arter. Parken stöds av staten och olika zoologiska parker som alla är intresserade av det långsiktiga bevarandet av dessa arter.

Förmiddagen då vi besökte parken var det inte alls så mycket folk, så vi kunde i lugn och ro titta oss omkring innan vår guidade visning skulle börja. De olika guidade turerna ger en god inblick i den dagliga driften av parken och att vi kunde komma närmare djuren. De turer som erbjuds är så kallade ”After Dark Feeding” där man får vara med vid matningen av djuren och en ”Äta middag med djävulen” tur på kvällen. Under turerna får man, under ledning av en av parkarbetarna, en större förståelse för deras liv. Här fick vi också se och höra mera om den så kallade Devil Facial Tumour Disease. Den sjukdom som hotar att utrota hela beståndet av den Tasmanska Djävulen.  

För att en kortare beskrivning av de olika djuren som vi fick se i parken:

Den Tasmanian Djävulen är världens största köttätande pungdjur. Man tror att arten fanns på fastlandet för länge sedan men att Dingon utrotade den. Det är en mycket effektiv asätare med kraftfulla käkar som kan bita igenom ben. ”Djävulen” är en opportunistisk jägare som äter nästan allt från insekter och ormar till större arter som pungråtta, Wallaby och Wombat.

Efter födseln stannar ungarna kvar i pungen i cirka 4 månader och diar innan de blir för stora för att rymmas pungen och får då börja leva på kött. Vid ungefär 9 månaders ålder lämnar separeras de från mamman för ett liv på egen hand. En Tasmansk Djävul blir cirka 5-6 år. I och med att Djävulen också äter kadaver är även trafiken ett hot. Längs med vägarna finns alltid ett ”smörgåsbord” av kadaver så man behöver vara väldigt försiktig när man är ute och kör efter mörkrets inbrott.  

Spotted-Tail Quoll är den största arten i Quoll familjen. Även detta djur äter det är endemiskt. Den äter det mesta från insekter, kräftor, ödlor, ormar och fåglar till små däggdjur som kaniner och pungråttor. Även små Wallabies och Wombats som kan vara större än dom själva. Honan kan ha upp till 6 ungar i pungen.  Den lever helst i regnskogar och tät eukalyptusskog och blir 3-4 år. 

Eastern Quoll, är en mindre art i Quollfamiljen. Ett snabbt och smidigt rovdjur som jagar på natten efter insekter och små däggdjur. Den har också gjorts sig känd för att stjäla mat från den mycket större Tasmanska djävulen. Den lever lika länge som sin artfrände den fläckiga Quollen och hittas oftast i gräsmarker, hedar och i regnskog. Den fanns tidigare även på fastlandet men finns nu endast på Tasmanien.